I Vetenskapsradion på Sveriges Radio fick vi häromdagen höra från läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, samt forskare bakom en studie om framtidens vård. Man spår att framtiden innehåller inslag av AI, mer distansvård, samt vård i hemmet i större grad.
Vården behöver revolutioneras
Fabian Ruben, specialist i allmänmedicin och medicinskt ansvarig läkare på Hälsa Hemma, menar att forskarna är inne på rätt spår, men poängterar att det inte är så lätt som att bara ställa om från traditionella fysiska möten till digitala kontaktvägar.
– Idag har vården en myriad av ingångar. Man kan ringa, boka tid via 1177, använda diverse appar, skicka pappersremiss eller göra fysiska besök. För att kunna effektivisera vården med hjälp av AI och annan teknik, måste alla patienter slussas genom ett gemensamt digitalt system. Detta kräver ändringar i hur vården idag fungerar, vilket skulle vara oerhört tungrott och plågsamt för regionerna, säger Ruben.
Tekniken finns redan på plats
Tekniken för att hantera patienter via digitala ingångar finns redan, och AI-bedömning av patienter används på sina håll redan idag i liten skala. I USA har man kunnat visa att AI, rätt hanterad, många gånger gör en mer träffsäker bedömning än den man får via en mänsklig kontakt.
AI-bedömningar kan redan nu användas som “co-pilot” för vårdpersonal – en digital medhjälpare som kontrollerar bedömningar och ger tips på diagnoser, forskningsresultat och erfarenhet från andra patientfall. Men det förutsätter att man har samlat data och information om patientens besvär i ett gemensamt digitalt format.
Hälsa Hemma visar vägen för framtidens vård
– I Vetenskapsradion pratade man om att användning av tekniken i vården ligger långt i framtiden, men paradoxalt nog är det just nu inte tekniken som är begränsningen utan vårdorganisationen i Sverige, säger Ruben.
– Vi på Hälsa Hemma har redan visat att modellen med digital kontakt och vårdbesök i hemmet fungerar väl och är bra både för patienter och skattebetalare. Men vi är bara en av tusentals vårdaktörer i Sverige. Att ställa om hela vårdsverige skulle ta decennier.
Ruben poängterar också att politikerna förstått att digitaliseringen är nödvändig för att kunna möta en åldrande befolkning. Regeringen har satt ett mål om att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa 2025, men Ruben menar att detta målet är otydligt och på många sätt är ett slag i luften.
Behov av politiska beslut
– Om man faktiskt menar att Sverige ska ha en ledande roll när det gäller digitalisering av vården behövs mycket mer styrning. I USA klarade man att sätta en man på månen efter att alla delar av samhället ställt om för att nå deras mål.
Ruben understryker att om sjukvården i Sverige ska ha en chans att kunna styra den digitala utvecklingen behövs det en tydlig politisk ledning.
– Det är ingen tvekan om att framtidens vård på många sätt kommer fungera på det sätt som man beskriver i Vetenskapsradion, men vi kan nå dit snabbare om vi kavlar upp ärmarna och sätter igång nu, avslutar Ruben.